Niobio i Visby

Det var inte igår jag var på bio. Men så idag såg vi att Sommaren med Göran fått 4 plus av tidningen och tänkta att äntligen har det kommit en svensk rolig/bra film.


Lade rabarber på två utspridda. Var skitbra för jag ville sitta i mitten och fick det och Filip ville sitta längst ut på kanten (?) och fick det.


Förväntningarna var otroligt höga från min sida. Milshöga!


En riktigt bra grej var att de inte hade några trailers eller reklam innan. Skööönt. I och för sig kan jag tänka mig lite trailers så man vet vad som kommer. Och filmen kanske du tänker? Den var rolig ibland. Typ så. Ingen skrattfest från min sida. Betyget: Ganska bra, på en skala från Dålig–Fantastisk!

Middag på Strykjärnet

Blev hungriga idag igen efter den långa båtturen från Öland. Tänk om det kommer en dag då man inte är hungrig. Det har inte hänt och kommer förmodligen inte hända mig. Filip visste vägen till där galette står på menyn – en slags crêpe.


Tog en med chevre och lammfärs som slank ner och landade bra. Skämt å sido den var riktigt god!


Hick!

Posta kalsongerna!

Jag har fått en väldig ökning av brevvänner som jag skickar presenter till då och då. Nu hade det gått på tok för länge sen sistens så jag skickade iväg en rejäl laddning.

Flyga drake

Vi sitter nu på gotlandsfärjan och kaoset började redan innan vi kom på båten. Ett barn vägrade gå av den fulllastade rulltrappan upp. Bakom stod en liten tant som hade begränsad rörlighet och bromsklumpen högst upp var ett faktum medan trappen fortsatte leverera människor. Att det redan var konsertmycket folk där rulltrappan slutade gjorde det inte heller bättre. Skulle kunna bli en rolig scen i en film när folk bara matades in i väggen av folk. Någon tryckte på nödstopp och kaoset var över.

Var vänder man sig om man skulle vilja pröva kite på Gotland?

Middag

Vi var och åt på svartbygget Lammet & Grisen igår. En stor vit spansk tavernaliknande byggnda mitt ute på den öländska västsidan. Tar 900 gäster per kväll och serverar vulgärt mycket mat i bufféformat. En kall kö, en varm kö, en dryckeskö och en kö till köttet. Maten var god och självklart åt man för mycket.


Voilá!


Det var fabriksnivå på köerna. Eftersom det startade 1969 så de har haft tid att jobba in sig.


Helstekt lamm, ribs, gris kött kött kött.

Fortsättning på kungatemat: Tennis!

Vad kan passa bättre på denna kungaö än en dubbel i tennis. Jag gungade fram och tillbaka. Plockade med rackettrådarna mellan servarna, jag hade hade massa bollar i fickan. Jag hade till och med pannband från Björn Borg. Inget av det hjälpte mig med att få in en serve utan att behöva köra underhandsslag.

Folk åker från fastlandet för att få köpa kungakorven.

Bland det första och sedan mest upprepade tips vi fått om Öland är Rosas korv i Löttorp. En chark med ett intyg hängandes på väggen. I guldramen återfinns ett stort kunglig hovleverantörs-vapen och en liten kråka från kungen. Här köper kungen korv och då ska jag också göra det. En Eldslukare-korv att ta med tack!



Smarrig kungakorv!

Kroppkakan har tagit upp kampen med palten.

De ser exakt likadana ut för mig. En vitgul rund klump som äts med lingonsylt och grädde/smör men kroppkakan slår palten. Jag kan bara jämföra med den palt jag åt i Abisko och den kroppkaka jag åt idag. Kryddpeppar fanns i kroppkakan inte i palten. Sen innehåller paltens potatisdeg kornmjöl enligt kroppkakslägret medan deras dyrgrip bara innehåller potatis. Kort sagt smakar kroppkakan mer.


1000–2000 kroppkakor om dagen. Skitsnabba på rullen och dutten sen i med fläsket. Från början var det fisk i mitten – först senare började man lyxa till det med fläsk.


Kroppkaka eller palt?


Kroppkakan vann!

Nattfåk på riktigt

Om ni kommer ihåg så köpte jag för ett tag sedan det svenskaste som finns att göra på sommaren. En kriminalroman. Jag har fortfarande inte hunnit längre än 1,75 sidor fram i den men idag blev den lite mera intressant. Den handlar om en familj som köper en gammal fyrvaktarbostad och det är så långt jag kommit. Boken (Nattfåk av Johan Theorin) utspelar sig i alla fall vid den fyren på nordöstra Öland som ligger en kilometer ifrån vandrarhemmet. Cykeltur på det!


Platsen heter egentligen Högby fyrplats och huseras av konstnären Stephan Lundh. Mycket kärv man. Vi försökte med alla trevlig- och artighetstrix vi kan men det funkade sådär. I och för sig passar han som handen i handsken i miljön. Huset blev lite mer spännande.


Fyren fraktades hit i ett stycke från stockholmsutställningen 1897 där den först var utställd. Filip är glad.

Ännu en dag på jobbet

Vi försökte få tag i Kite-Kalle igår men inte lyckats. En kite-profil på Öland verkar det som. Prova kite mellan 09.00–12.00 på Böda stod det på lappen. Kite är det som varit på tapeten rätt länge nu. Med draken som motor kan man åka skidor på snö eller en bräda på vatten eller tvärt om. Jag och två kompisar höll på lite för några år sedan och då testade vi med långfärdsskridskor. Det gick snabbt och ont kunde det göra att ramla så vi lade ner det projektet och väntade tills snön hade lagt sig istället.


Vi chansade och drog ner till campingen. Kite-Kalle var där. Han höll på med en tvådagarskurs så det fanns inte riktigt tid för oss. Men han var snäll och lånade ut en träningskite på 1,3 kvm som vi kunde leka med.


Trixa lite.


Flyga lite.


Ljuga lite. (Inte Kite-Kalle på bilden)

Glömde gårdagens bada badet

Jag badade faktiskt igår och det är lite av tradition att jag måste rapportera om det. Vi fick låna en fyrhjuling att köra ut till norr om Böda strand med, väldigt snällt och roligt. Inte en människa där förutom två danska motorcyklister men de räknas knappt.


Det var en ganska bra bit för att ta sig dit, går med bil också. Varmt i vattnet igen som omväxling när jag ska bada. (Senast var i Torneträsk). Lätt värt det!


Krukan.

Lite vassare på line dance.

Onsdagar och söndagar då jäklar i min lilla låda är det bara att pallra sig till logdansen som ligger vid Böda. Gratiskurs i line dance – cowboy-dans.


Är du ute efter att få lite närhet i en pardans får du gå till huset där de kör logdans här är det var och en för sig som gällde. Blir ritualstämning då de 40:tal harvande personerna på dansgolvet faktiskt lyckas gör rörelserna rätt och simultant.


Ibland blev det typ rätt. Svårast för mig var att veta åt vilket håll snurrarna skulle gå och såklart när tempot gick från Lilla snigel till Cotton Eye Joe.


Ibland fick man improvisera. Tittar man noga ser man att masterläraren på scenen står med ryggen mot kameran. Jag ser inte många andra på den här bilden som står likadant.

Långe Erik

Kartan vi fick av Stefan på vandrarhemmet är helt nedklottrad med sevärdheter. Eftersom vi är på Sveriges näst största ö (minsta landskap) så fortsatte vi upp norr till den näst högsta fyren. Jan-banan på sydsidan är 42 meter hög och Erik är 32 meter. Nåväl, upp massa trappsteg i en lång snurr.


Sevärdhet.


Utsikt.

Neptuni åkrar

Linné kom på namnet när han var här 1741. Har inte sett något sådant här tidigare. Som olika lager ner till vattnet. Först sommaräng med lite högre gräs. Sen små perfekta vita mackstenar. Sen stora klapperblock som halvt ligger under vattnet och ibland inte. Sen kom vattnet och då var det bara rätt ner. Ön ute i vattnet är Blå Jungfrun.


Vad betyder herrn till högers hand på magen? Självbelåtenhet, hunger, pondus, någon som har facit?

Typisk ölandsstruts

Först drog vi förbi kamelridningsstället men det var stängt. Kamelerna gick runt i samma hage som kossorna. Så vi fortsatte att utforska det öländska djurlivet vid strutsfarmen. Filip hade en idé om att jag skulle rida på en sån megafågel efter att ha sett ett roligt klipp på Youtube. Det blev inget med det för det är förbjudet i Sverige. Skööönt!


Alla strutsar var elaka och de kommer alltid vara det i min bok. Fräste och gav mig onda ögat.


Helfigur.


Det var ett riktigt fint stängsel det där. Så sjukt skönt att det inte blev någon rida-struts film.

Öland

Nu återstår öarna och vi börjar med den näst största. I två dagar kommer vi husera på norra Öland. Trollskogar, fyrar, stränder, korvar, strutsar, kamelridning, Kalk, det verkar vara outsinligt med vad man kan göra och därför stannar vi som tur är i två dagar.


Vägen över till andra sidan.


En typisk Öländsk Club Sandwich. Som spelet där man ska dra ut en kloss ur ett torn utan att det rasar.

Astrids värld!

Hopp och lek!

Blåsa glas!

Snabblektion i glasblåsning. Eller så mycket lektion var det inte. Jag kom dit och sen sade de vad jag skulle göra och jag gjorde det och ibland behövde jag inte göra någonting. De backade upp helt enkelt.

Alla vi barn i Sevedstorp

Efter maten kan det vara en god idé med en kvällsutflykt. Det finns många platser att välj på då alla orter i krokarna runt Vimmerby har fått sig en släng av Astrids penna. In på GPS:en. Var ligger Bullerbyn? Ahh grymt bara 1,7 km härifrån. Vi hamnade i ett villaområde... OK, men Lönneberga, var? 29 minuter härifrån. Lite långt men ok vi kör. När 28 minuter gått försöker vi reda ut begreppen: Det heter ju Emil i Lönneberga men Emil och hans familj bor i Katthult. Lönneberga är socken som Katthult befinner sig i. Wikipedia säger också att Emils riktiga namn är Emil Svensson vilket jag inte hade en aning om. Framme i Lönneberga stad – fint men inte så mycket Emil som vi hoppats på.


Drar hem efter ett väldigt misslyckat försök att få uppleva sagorna på riktigt. Men vips på en avkrok lyser en vägskylt med sin klara blåa färg och en brun under; Bullerbyn. Tjohoo! Resan var inte förgäves. Bullerbyn heter egentligen Sevedstorp och där växte Astrids pappa upp i mellangården innan han flyttade till Vimmerby. Måste vara sjukt jobbigt att bo i nåt av Bullerbyhusen idag – alltid någon som ska dit och störa för och ta bilder till typ en blogg.

Vimmerby

Det måste vara Sveriges barntätaste stad om somrarna. Vi skulle gå och äta och det var att man fick fråga om det gick att få en vuxenstol till bordet – barnen äger den här stan. (Till nytillkomna läsare: Jag överdriver som vanligt.)




Astrid är inte helt uppslukad i Astrid Lindgrens värld. Hon finns som staty på torget också. Skrivmaskinsrullarna rullar.

Pippiland

En liten tur från Orrefors tog oss till Vimmerby. Astrid Lindgrens hemort. Det var ingen fråga om vad vi skulle göra här. Tog ett djupt andetag och beredde oss inför barn, Emil, föräldrar, Nils Karlsson pyssling, Pippiflätor, Lotta, Törnrosdalen m.m. Ge mig en sockedricka tä!


Det här välkomnandet gav mig inga bra vibrationer. Men när vi väl kom in tyckte jag det var fint gjort och barnen var helt bananas. De hade skitkul verkade det som. Och det är väl det som är meningen


Myssen är på i Tjillivippenlandet. Hon skrev duktigt med böcker Astrid. Svårt att hinna med allt.


Ett bra tips är att kapa en vagn. Allt känns mycket roligare när man drar en skrinda efter sig. Du behöver inte packa den med något men den hjälper för att komma in i stämning.


Rövare. Ni vet de ska alltid hålla på och kasta vatten på folk. Ingen baaarum, baaarum, bam barabara, baarum, baaarum baarum bam-sång som jag hoppats på.

Vuxenpoäng

På besök i hyttan i Kosta fick jag blåsa glas. Först välja en modell och sedan på med ett glittrigt värmestrålningsskydd på armen. Massan är sjukt het. Vasen blev till något som jag definitivt kommer ge till farmor.

Iväg till affären. Förutom att Filip bestämt sig för att lägga in egen sill har han nu också köpt en vas. Stort steg enligt honom själv. Grattis!