Lite vassare på line dance.

Onsdagar och söndagar då jäklar i min lilla låda är det bara att pallra sig till logdansen som ligger vid Böda. Gratiskurs i line dance – cowboy-dans.


Är du ute efter att få lite närhet i en pardans får du gå till huset där de kör logdans här är det var och en för sig som gällde. Blir ritualstämning då de 40:tal harvande personerna på dansgolvet faktiskt lyckas gör rörelserna rätt och simultant.


Ibland blev det typ rätt. Svårast för mig var att veta åt vilket håll snurrarna skulle gå och såklart när tempot gick från Lilla snigel till Cotton Eye Joe.


Ibland fick man improvisera. Tittar man noga ser man att masterläraren på scenen står med ryggen mot kameran. Jag ser inte många andra på den här bilden som står likadant.

Sjungamedlåtar i kåtan

Jag visste att det skulle komma. Nästan förvånad att det inte kommit tidigare. Igår kväll kom det. Emil multifunktionsguiden plockar upp guran och kör.




Eld, korv, öl och sång.

Plupp gästbloggar:

Plupp plupp film!

Runt Vättern

Vättern runt. Regn och rusk, folkfesten tappade lite. Men när starten väl gott och vägarna blev befolkade med cyklister så vaknade andan till liv. Publik längs med vägkanten, vätskekontroller och eviga heja heja heja. Jag förstår att man inte besvarar alla efter ett tag. Folkfesten tog till sig. En hel del partytält längs med vägen. Vi råkade på ett som bjöd på klungsup och one-liners. Sen fanns det en del griniga gubbs som fått punkis och nu missat den högst troliga chansen att ta hem segern också men sånna glömmar man lätt och gärna. Till sluttampen fixade vi en alternativ vätskekontroll för att dra ur de sista krafterna. Den blev populär men inte så belastad. Bra jobbat alla som tog sig runt (minus 100meter förstås).

Rulla rulla rulla

Nu ska vi återigen stifta bekantskap med Gill och Kicki i köket på Tibrobygdens ridklubb. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg inför den här filmen så var vårt uppsåt inte att stå och rulla köttbullar till betalande ridskoleungdomar utan att faktiskt själva få sitta upp. Livets vägar är outgrundliga. Plötsligt stod jag mitt i röran med uppkavlade ärmar. Ganska bra "Den där Mary"-frisyr utlovas också för den som gillar hår.

Första depån

Nu har det gått ett tag på loppet och i brytartältet informeras om att det är några stycken som hoppat av. När vi står där kommer en till, hon drog av korsbandet för ett tag sen och 5 mil blev för mycket. Annars är saltgurka tydligen bra för krampkänningar, något med saltet. Nu blir det hem till kojen. Alla har inte startat ännu – heja heja heja!

Jenny aka. Lejnox

Vår twitterfollower uppmärksammade att vi var i hennes stad Hjo och mötte upp oss på grillbuffé. Roligt, mer av sånt! Modigt att dyka upp ska man väl säga först. Det var trevligt Hej Jenny!

Skilda världar

Vi befann oss i Norrahammar strax utanför Jönköping igår. VI fick låna en bil för att ta oss upp på Tabergstoppen. (343 m.ö.h. och av en bergart som bara finns på två ställen i hela världen). Fin utsikt och rogivande. Å andra sidan. När vi tidigare frågat en kille om vägen så var hans direkta motfråga det som fångade vår uppmärksamhet.

–Jaha, ska ni på motorträffen?
–MOTORTRÄFF!!! Ehh ja det ska vi.
–Eller vänta den har flyttat till Husqvarna...

I lånad bil drar vi efter lugnet på berget mot folkets park i Husqvarna. Varje onsdag är det träff. Mycket rebells och mustascher, korvmackor och linedance. Precis som vi känner att vi är lite udda i sammanhanget finns det en bil som sticker ut bland allt finputsat krom och originaldelar. Och då är det ändå den som är allas favorit. Efter att signalementet av ägaren fastställts till "man i mustasch" lyckas vi hitta honom konstigt nog. En sann rebell med lagom nött kärra. Tack Daniel för åket! Och tack för dansen! (inte med Daniel)

Äntligen en tågfantast

Vi mötte Christer av en slump på perrongen i Norrköping. Jag har skrivit om honom tidigare. Han gillar tåg lite mer än alla andra.

Kast med liten Guldbagge!

Per visar upp det åtråvärda priset till publikens stora jubel och berättar om Lagnö Studio, vandrarhemmet vi tillbringade första natten på.

Nationaldagsfirande

Första vandrarhemmet är Lagnö Studio

Trosa

Likt livet självt tar resan sin början i Trosa. Efter ett filmiskt avsked på Stockholms central, slängkyssar, ånga och vink var det inte långt till lugnet. Filmkungen Per har redan informerat om att plankorna i hans ljudstudio sitter med olika avstånd med mening. Han har en guldbagge, en berlinerbjörn och hästar på tomten. Inget går upp mot en studio inredd på ett korrekt harmoniskt vis. Vad säger Lulu Carter om det?
Fika hinns det alltid med. Här vid deras skrytbygge – ett exklusivt trädhus.