Visar inlägg med etikett abisko. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett abisko. Visa alla inlägg

måndag 6 juli 2009

Sång och dans!


Uppe på Nuolja i Abisko får tonerna liv. Varsågod!

söndag 5 juli 2009

Avskyr du hundar och speciellt små valpar är det här ingenting för dig.



I Abisko är allting stort och mäktigt. Bergen, fjällen, vattnet, avstånden, vidderna, vinden. Abisko by är i den här miljön som tändsticksasken man lägger i ett foto för att se storleken på det man fotar. Man får proportion och skala. Vi fick en rundvisning av Sandra. Allting hette någonting med Lapporten. Så även matbutiken med en omsättning på 70–80 miljoner kronor per år – i en by med kanske 100 invånare. Svaret stavas lusekofta.

Vi stannade även till vid den här hundgården med 50 polarhundar. En hade fått sju små dunbollar till valpar. Vill ha allihopa!

Grottklättring/krypning


Abisko har varit det mest intensiva stället av alla vi varit på, i positiv bemärkelse. Finns otroligt mycket att göra. Vilket min bloggande kropp helt klart inte är van vid. Sitter som förlamad just nu och rör mig minimalt. Klättringen var spiken i den så kallade kistan. Skönt att Kebnekaise väntar runt hörnet, bring it on!

Lapporten



Det här är så långt norrut vi kommer komma på den här resan. 15 mil från Treriksröset, 1992,5 km med bil till Smygehuk enligt eniros vägbeskrivning, (Restid: c:a 24:11 timmar). Det skulle vara tjänstefel att inte visa en bild på Lapporten när vi nu har den rakt utanför fönstret. Har hört att den är en av Sveriges mest avporträtterade landskapsmotiv.

Caveman


Dagens stora händelse är Kåppashåla. Ett stort grottsystem på flera kilometer i kalkberget. Ibland krypa, ibland ståhöjd. Hade på oss massa kläder – brukar hålla 5 grader därinne. Helt absurt att det var ett helt berg ovanför oss. Man kan känna sig ganska liten när man står på ett berg och tittar ut, att vara under ett är samma grej om inte värre. Först var vi i en grotta som var lagomt bökig att ta sig fram i. Det var som ett test. När vi kom ut från den första grottan efter 40min så försvann Sandra in i en annan. Trodde hon skulle komma ut med ett diplom eller nåt men då var det dags igen.
Level 2. I den grottan gick en ganska stark fors. Så förutom klaustro-risken fanns nu ett nytt element av sjuka mängder vatten. En redig vattenrutschbana väntade om man slant med greppet. Man kände hur det drog i benen. För att beskriva forsen mer skulle jag kunna ta till en scen i Jönssonligan på Mallorca när Dynamit-Harry spräcker en badboll under fru Germans hus. Är det fortfarande svårt att se den framför sig kan jag inte göra så mycket. Det var för mycket vatten för att ta med sig kameran. Kul var det i alla fall! Det var skönt att känna att man inte kunde banga, det fanns ingen lysande grön exitskylt i taket att följa om man inte orkade.

Mister Klister

Resultatet är frapperande. Med enkla medel kan man göra stor skillnad. Funkar lika bra till vardag som till fest.


Före


Efter

lördag 4 juli 2009

Polarhundsjogg


Nu kommer något som jag inte visste fanns tills i förrgår när jag fick höra om det av Sandra. Det är precis vad det låter som i rubriken. Man spänner fast sig till en hund av lämplig ras. En siberian husky är att föredra framför en liten Tinkerbell. Den ska kunna dra bra annars tappar man hela poängen. Hursomhelst. Fast med dig i en sele och hunden i andra änden och börja kuta. Den hjälper massor och man orkar springa längre. Först skulle jag kört med ett helt hundspann framför mig men känner nu att det var skönt att jag ifrågasatte det. En Silka drog tillräckligt. Duktig vovve.

Vad ska man tro om blå hål?


Enligt Sandra vår guide och allsvetare så blir det ofta hål i molnen precis ovanför Abisko. Bergen och vinden ni vet... Jag är totalt okritisk och sväljer det mesta hon säger men medan jag skriver det här börjar jag undra. Det ser onekligen ut som det stämmer på bilden men det kanske bara var bull. Det bästa med en blogg är att man publicerar först och är kritisk i efterhand. Kommer en dementi i morgon om det skulle behövas.

Nuolja, jag och palten.

I respekt och vördnad inför berget, fjällen, naturen, mina medmänniskor och annat är jag finklädd. Vi tar en snurr upp på Nuolja.

Ett fyrfaldigt leve för brudparet!

Som av en händelse var det bröllop uppe på Nuolja. Jag hade redan flugan på och Filip är inte den som är den. I vårt ämbete av vittnen tog vi plats för att kolla så att allt gick rätt till. Inget fuffens – det hela slutade i en mycket vacker cermoni. Ett kärt par och en mycket väl vald plats. Blev nästan lite rörd. All lycka och välgång önskar vi er. Hipphipp hurra hurra hurra hurra!


Here comes the bride.


Att lifta på sommaren är inte alls likadant som på vintern. Man ser hur vassa stenarna är.


Tommy, känn dig inte tvingad.


Storartat. Grattis igen!

Filmen: Med fjällkonsult Peter Björne på Torneträsk


Vroooooooom! Vi är ute och fiskar med Peter. Åker runt och kollar i Torneträsk som är en sjö om någon missat det.

Med fjällkonsult Peter Björne på Torneträsk

Peter har störst och snabbast båt på Torneträsket. Vi fick följa med.
Tack för turen!


Ut med ribben. På med teletubbydräkten.


Vi skulle ut och fiska men jag fick inget. Ett napp fick jag men sen ska man få upp firren också. Övervägde att lägga upp en bild med ett spö och vatten men jag tror ni förstår ändå.


Vrrooooooom!


Fika såklart.


Det finns två sorters fjärilsskådare. Den ena fångar fjärilen med hov och fotograferar fät. Den andra fångar fjärilen och gasar sedan ihjäl, tar hem och nålar upp den. De åker till samma ställen, har nästan samma intresse, har samma kläder. De är i mina ögon nästan samma person. Peter berättade att han kör just den här gruppen människor till olika ställen runt sjön och det slutar alltid med bråk. De har så mycket gemensamt men är ändå så långt ifrån varandra. Vi gav två danska fjärilsskådare skjuts till andra sidan och åkte förbi silverfallet. Oklart om de var gasare eller inte.

Bastu & bad

Inget film/foto under bastukvällen men i övrigt var vi mycket välkomna till gårdagens basu/badtunna/Torneträsk/öl/fest med Abiskos samlade kock- och serveringspersonal. Som jag tycker gör ett sjukt bra jobb. Det skulle vara så lätt att öppna något sketet matställe som man mer eller mindre är tvingad till att gå och äta på i brist på annat. Istället har de maxat och kör förutom storslagen natur, sköna sängar också bra mat. Ekologisk, närproducerat, massa annat bra... allt som hemliga kocken skulle gilla tror jag. Låter som i en broschyr men då får det vara så – ordet storslaget kommer användas frekvent.


Här är scenografin. Skådespelet får ni fantisera ihop själva.


Jag ställer upp så ni får se dresscode för kvällen. I Torneträsk har ingen någonsin badat nykter om man får tro Herr Björne, fjällkonsult. Jag badade tre gånger. Mystiskt ansiktsuttryck – kan inte hjälpas.

fredag 3 juli 2009

Slakklina – originalet från Norge.

Jag kan inte sluta garva åt mitt ben. Här har ni mitt kvalheat för att bli lindansör. Varsågod!

Fin tavla


Nä det är ett fönster. Så här ser det ut från ett rum i Abisko. Helt sjukt. Fick nästan svindel i djupled för att man såg så långt. Håller på och lägger upp helgens aktiviteter med superguiden Sandra.

torsdag 2 juli 2009

Mot vildmarken

Imorgon åker vi hela dagen för att ta oss upp till Abisko turiststation. Hade gärna åkt närmre finska gränsen men det hinns inte med. Det känns jäkligt bra att få ta sig ut i vildmarken efter en månad med städer. Norrlandsförväntningarna har dröjt med att infrias. Istället för berg, stora skogar och naturens allmänna överdådighet har det varit stränder, varmt i vattnet och inte alls mycket mygg/knott. Har släpat runt på en kåsa som jag övervägde att släppa ifrån mig i fiskdammen nyligen men tänkte att jag kanske snart skulle få göra en klassisk drick direkt ur en fors-prylen. Så jag hoppas på det i dagarna, kåsan är kvar.