Arnolds motorcyklar och fruns syateljé

Skulle ut och kolla på militärerna men de satt bara i gräset och fiffla med varsin radio. På hemvägen drog skylten Ateljé Syskrinet min uppmärksamhet (?). Vi fick Arnolds motorcykelsamling på köpet. Husqvarna och det tyska märket Maico ställs ut.


Arnold var på ingående med båt så hans fru berättade istället. Hon misstänker jag har hört turen några gånger. Hon har en syateljé vägg-i-vägg med ett väldigt fint blåställ i som jag köpte. Synd bara att det är gjort för en 3 åring.


Best in show om ni frågar mig.


Lika många till hojar som var på den ordinarie utställningen ligger i Arnolds källare och ser ungefär ut såhär enligt honom själv. Målet är att alla ska funka.


Tillslut kom han moto-cross föraren/fantasten Arnold. Mycket trevligt att stå och snacka med och det lös i ögonen när man pratade om vissa bågar. "Den här hämtade jag ut dagen innan jag fyllde arton" sade han om nr. 14 ovan. Därför min favorit också. Väl värt ett besök.

Sol och klippor

Mitt hemunderlag. Jag har sagt tidigare att jag inte jobbar så mycket sand. Den fastnar överallt och går aldrig bort. Klippor däremot kan man hoppa ifrån och de är sköna att ligga på – det gäller bara att hitta rätt skålform i berget. Och när man fått nog behöver man inte stå i en halvtimme för att få bort den.


En grej med Utö är att det inte finns trehundra arrangerade saker att göra. Vill man går det att ordna vad som helst men det är liksom inte poängen. Den är att ta det väldigt lugnt och gå och njuta av solen och badet. Inga äventyrsbanor eller utkryssade leder. Ät en bulle. Det kan vara kul att kolla på militärerna som gömmer sig i buskarna med sina stridsvagnar och fingerfärg i ansiktet dock men inget avancerat. Jag gillar det.

Sveriges äldsta gruva

Första stoppet och den stora anledningen till att Utö lockade till sig folk – gruvorna, möjligtvis Sveriges äldsta. Man började bryta järnmalm på 1100:talet. Här hittade man för första gången grundämnet litium i ett mineralprov. Det finns väl i mitt batteri i datorn misstänker jag.


Nyköpingsgruvan. Klart med gruvor. Nu klippor.

Hyr fordon!

Helst hade man velat bränna runt på en flakmoppe i sann skärgårdsanda men det gick bra med en krockad eu-moppe också. En hel del människor går längs med grusvägarna på Utö och det känns som de missar massor. Det är inte som uppe i fjällen att själva resan är målet. Här är det mer att man vill komma till stranden eller klipporna fort och sedan stanna där – på sin höjd gå och köpa bulllar på Utö-bageriet. Ett råd alltså: Hyr ett fordon.

Kände att det var väl överrepresenterat vid badställena så vi styrde mot andra saker att göra. Lite sol också såklart.